Grymt men SANT!
Vaknade 09:00 när klockan ringde. Hur trött som helst var jag också. Men det var bara att pallra sig upp och fixa allt som skulle fixas. Ställa fram frukost tillexempel.
Efter frukosten dushade jag, sminkade mig, fixade håret. Fixade naglana (fake), packade väskan.
Danne åkte iväg och skulle hämta verktyg på jobbet (ja han ska obba det första han får göra när vi kommer till stockholm) Sen skulle han dra ner på stan en snabbis och köpa ett par skor.. jag: Sa du skor?
Så nu sitter jag här å gör ingenting. Jo jag lysnar på regnar i rio med Lisa Nilsson, för 6 gången nu. på raken :)
Hoppas han hittar nå skor och att han hinner hem i tid. Mamma och Mormor kommer kl 12. Och känner jag dom rätt så kommer dom lite före 12. Nu är kl 11.24.. Jag håller tummarna.
Sen åker vi till stockholm och kommer hem i morgon. Tanken är att vi ska äta middag på kaknestornet där bord är bokat sen flera månader tillbaka för att få dom bästa platserna. Sen ska gamlingarna åka hem och vi ungdomar gör stockholm osäkert. Det är meningen att det ska bli Grönan i kväll, men om det regnar å har sig (vilket det ser ut att börja göra när som helst). Så är kanske inte grönan så himla kul kanske... men vi får väl se.
Läget är väl annars ganska bra.
Fick ett extremt mamma sug i torsdags när jag satt och läsa gamla lunar dagboksinlägg. Där jag bla. skrev den 6/9-06 att jag inte orkade med sjukhus livet längre. Att jag inte pallade med att åka till Hospies VARJE JÄVLA DAG. och att jag kände mig helt förstörd. Jag kommer ihåg att jag den kvällen bara stog i köket och storgrät. DB förstod ingenting alls. Han hade då inte förstått att det var så HIMLA lite tid kvar för mamma. Han tyckte väl att Emil och Morfar kunde ställa upp och åka dit några dagar i veckan också. Men jag kände mig tvungen eftersom mamma hade bett mig ta hennes närmsta ansvar. Det var jag om stog som första kontakt uppgift. Det var jag som var NÄRMAST anhörig. Så jag antar att det då är ens plikt att ta han om allt ens mamma ber en om sista dagarna i sitt liv. Det var den 6/9-06 som sagt. Då pallade jag inte mer psykiskt. 10/9-06 dog min älskade mamma. Så det känns som att nånstans så kände vi alla på oss att det var så.
FYFAN VAD LIVET ÄR ORÄTTVIST!
Kan inte farsan bara dö i stället. Å mamma komma tillbaka. Om det skulle funka att byta ut nån i himlen mot nån på jorden. Så hade jag lätt tagit livet av min pappa. Grymt men SANT!
Nej nu ska jag fixa det sista innan avfärd mot stockholm..!
Mamma FAN VAD JAG SAKNAR DIG och jag ÄLSKAR DIG MER ÄN ALLT ANNAT!
DIn EM♥
Efter frukosten dushade jag, sminkade mig, fixade håret. Fixade naglana (fake), packade väskan.
Danne åkte iväg och skulle hämta verktyg på jobbet (ja han ska obba det första han får göra när vi kommer till stockholm) Sen skulle han dra ner på stan en snabbis och köpa ett par skor.. jag: Sa du skor?
Så nu sitter jag här å gör ingenting. Jo jag lysnar på regnar i rio med Lisa Nilsson, för 6 gången nu. på raken :)
Hoppas han hittar nå skor och att han hinner hem i tid. Mamma och Mormor kommer kl 12. Och känner jag dom rätt så kommer dom lite före 12. Nu är kl 11.24.. Jag håller tummarna.
Sen åker vi till stockholm och kommer hem i morgon. Tanken är att vi ska äta middag på kaknestornet där bord är bokat sen flera månader tillbaka för att få dom bästa platserna. Sen ska gamlingarna åka hem och vi ungdomar gör stockholm osäkert. Det är meningen att det ska bli Grönan i kväll, men om det regnar å har sig (vilket det ser ut att börja göra när som helst). Så är kanske inte grönan så himla kul kanske... men vi får väl se.
Läget är väl annars ganska bra.
Fick ett extremt mamma sug i torsdags när jag satt och läsa gamla lunar dagboksinlägg. Där jag bla. skrev den 6/9-06 att jag inte orkade med sjukhus livet längre. Att jag inte pallade med att åka till Hospies VARJE JÄVLA DAG. och att jag kände mig helt förstörd. Jag kommer ihåg att jag den kvällen bara stog i köket och storgrät. DB förstod ingenting alls. Han hade då inte förstått att det var så HIMLA lite tid kvar för mamma. Han tyckte väl att Emil och Morfar kunde ställa upp och åka dit några dagar i veckan också. Men jag kände mig tvungen eftersom mamma hade bett mig ta hennes närmsta ansvar. Det var jag om stog som första kontakt uppgift. Det var jag som var NÄRMAST anhörig. Så jag antar att det då är ens plikt att ta han om allt ens mamma ber en om sista dagarna i sitt liv. Det var den 6/9-06 som sagt. Då pallade jag inte mer psykiskt. 10/9-06 dog min älskade mamma. Så det känns som att nånstans så kände vi alla på oss att det var så.
FYFAN VAD LIVET ÄR ORÄTTVIST!
Kan inte farsan bara dö i stället. Å mamma komma tillbaka. Om det skulle funka att byta ut nån i himlen mot nån på jorden. Så hade jag lätt tagit livet av min pappa. Grymt men SANT!
Nej nu ska jag fixa det sista innan avfärd mot stockholm..!
Mamma FAN VAD JAG SAKNAR DIG och jag ÄLSKAR DIG MER ÄN ALLT ANNAT!
DIn EM♥
Kommentarer
Postat av: Beccca
Älskade vännen! Alla saknar vi din mamma, du var så himla stark och jag bundrar att du inte "bröt ihop" tidigare. Finns här för dig, vill bara att du ska veta det! Älskar dig gumman!
Postat av: Lina
:'(
Trackback