Ännu mer irriterad!
Detta år var vi tydligen förtjänta av en liten födelsedagspeng, (förra året, det vill säga 6 månader efter att mamma dog så var vi det tydligen inte) och hand hade skickat ett mail och önskat Grattis på födelsedagen.
Pappas grattis mail:
"Subject: Grattis...
...på födelsedagen.
Hurra, hurra, hurra, hurra
Kram / pappa
PS. Hoppas detta går fram idag, vi har problem med e-posten just nu"
så jag skrev ett mail och tackade för det som löd följande:
"Tack! Tack för pengarna också...
Jag skikade ett tack via sms, men jag vet inte om jag har rätt nummer nu heller? Vilket nr är det som gäller?
Kommer du hit någonting nu när Emil är i stan?
KRAM"
Pappas svar:
" Nej, jag kommer inte. Jag har lovat bort mig till annat.
Kram / pappa"
Jag blir så irriterad!
Det är inte så att han har vetat i 30 år att hans son fyller 30 7/3-2008 och att han förmodligen kommer ha någon form av mottagning under MARS MÅNAD. Han fick som allternativ att träffa Emil (kanske oss båda) någon gång mellan nu på fredag 14/3 - onsdag nästa vecka. Men nej, vadå fyller min son 30 år?
han har dock fått en (enligt mig) ganska stor summa pengar. Mer än vad jag trodde. Vilket är bra, för det är inte mer än rätt. En känsla jag har är dock att om 6 år när jag fyller 30 kommer jag inte få några pengar alls, för då är vi "barn" för gamla, eller också har gubbjäveln dött i lungcancer för längesen, vilket är mest troligt. Men jag är inte sur över att Emil fick pengar, snarare tvärt om, fyller man 30 ska man få en bra present av sin pappa. Men jag är sur över att han kommer undan så jäkla lätt. Och dom i släkten (på pappas sida) som säger att det alltid har varit rättvist mellan oss barn och barn barn kan dra. För så har det aldrig varit. Jag som är yngst i hela släkten. jag är till och med yngre än ett utav farmor och farfars barnbarns-barn. Och han har ändå alltid fått mer "omtanke" än jag. för han har behandlats som ett barnbarn, trots att han är barnbarns-barn. Ja nej skit samma, ni förstår säkert inte. Uppfattas nog snarare som att jag är avundsjuk, men nej så är det inte. För dom kan ta sina grejer och dra åt HV. Men det är beteendet som är så jäkla illa...!
cp-farsa. kan du inte råka bifoga din bloggadress i ett mail någongång? haha.
usch så ledsen jag blir när jag läser... vet ju hur det är med en förälder som inte bryr sig... pengarna i detta fallet är ju självklart viktigt om man jämför med den kärlek man helst vill ha!
var din mamma och pappa tillsammans när din mamma gick bort?
kram
Det är väl självklart att man känner sig orättvist behandlad när det blir så där. Du är inte ett dugg avis, bara en vanlig kännande människa.
Kram!
Ledsen o höra att din och din pappas relation är så dålig... Speciellt nu när det är extra viktigt att man har folk omkring sig, men o andra sidan är det hundra gånger mer värt med vänner som bryr sig på riktigt än blodsband!
Jag har ett bra citat på kylskåpet (eftersom min släkt inte heller är den bästa) "Vänner är familjen vi själva väljer". kramar